Un sentiment

Igår var trevligt, fram tills att vi skulle gå hem då det påvägen uppstod ett lite missöde, det kunde varit värre skulle jag tro. Jag försökte hantera situationen som ansvarstagande nykter person och känner inte längre någon lust att visa mig bland folk i just detta område. Det var åtminstone inte mitt fel men jag försöka lösa situationen.

Nu tror jag att jag ska lägga det där bakom mig och säga något glatt istället. Jag blev inte bakis trots en del hemkörd öl och annat trevligt. Jag hade ju i och för sig inte trott att jag skulle bli det eftersom att jag i stort sett aldrig blir det. Men nån gång måste ju vara den första.
Nu är garderoberna färdigstädade så det känns skönt för nu vet jag vad jag har och vad jag behöver. Egentligen borde jag ta tag i att läsa uppsatser men jag ska nog skjuta upp det en dag till. Egentligen hade jag tänkt ta en promenad i skogen med stavarna idag men jag känner mig alldeles för trött och det börjar redan mörkna så det får bli morgondagens tillsammans med städning av rummet.

Sista avsnittet av Lost i Austen var igår, åh det var bra. Jag vill se mer i samma stil, hoppas de kan göra fler trevliga miniserier i kostymfilms anda.
Om två veckor ska jag besöka södertappen (blodgivarställe) så jag kan anmäla mig och bli testad för jag behöver införliva lite fler nyårslöften. 

Igår blev jag även kallad/liknad vid Ugly Betty, jag vet inte om jag ska ta det som en förolämpning, jag kanske borde det med jag tyckte det var ganska roligt, och inte är det nått fel på Ugly Betty.  Jag måste fundera på det där, jag tänker i allafall inte glömma det.